Enligt essän Changing our mind: a Bayesian approach (sid. 112) verkar det som om Massimo Pigliucci är anhängare av "Bayesianism" (obs: mitt eget namn för denna filosofi).

Han gör bl.a. följande analogi:

"An interesting way of looking at how we change our mind, supported by recent neurobiological evidence, and in good agreement with my reflections on my own experiences, is provided by what is called the Bayesian framework (see RS n. 20, January 2002). Bayesians think of our understanding of truths about things in terms of probabilities based on evidence. So, for example, suppose you are a scientist testing different anti-AIDS drugs. You may start out with no a priori knowledge of which drug works better, and therefore you don?t have any reason to prefer one to another. The Bayesians would say that the prior likelihoods of the drugs being effective are, at this point, equal. But then you begin your research, collect data, and gradually see that a couple of the drugs seem to be effective, one or two more hardly make any difference, and one even has detrimental effects. Accordingly, you adjust your estimate of the likelihood of success of each drug based on the data, what Bayesians called the posterior probabilities associated with each drug?s effectiveness."

Låter som ett förnuftigt synsätt! Någon som vet mer om detta, d.v.s. "Bayesianism".

(Kollade på Wiki men fick bara upp sidor om sannolikhetslära.)

[Ändrad 2007-01-15 av l_johan_k]

Bayesianism handlar tydligen om subjektiv sannolikhet, dvs. grad av övertygelse. Därmed är den fullt i överensstämmelse med din signatur, Johan:

"A wise man proportions his belief to the evidence."

Dvs. man är bara berättigad att tro med en styrka som står i motsvarighet till beläggen.

Emellertid tror jag, i likhet med Karl Popper, att bayesianism inte är någon bra metodologi för vetenskapen. Där vill vi ha djärva gissningar, och dessa har nästan alltid en subjektiv sannolikhet som är lika med noll.

DiscordianPunk verkar hålla med dig.

Oj, vi kanske har liknande filosofiska perspektiv. Jag måste verkligen sätta mig ner med hans blogg, men tiden tillåter inte riktigt ännu.

Citat:

Ursprugligen inlagt av Grottis Emellertid tror jag, i likhet med Karl Popper, att bayesianism inte är någon bra metodologi för vetenskapen. Där vill vi ha djärva gissningar, och dessa har nästan alltid en subjektiv sannolikhet som är lika med noll.

Falsifikation är i princip en konsekvens av Bayesianismen, ta t.ex. eklips experimentet som gav starkt stöd åt Einsteins teori.

(jag kommer använda bayes i odds form: posterior odds = prior odds * likelihood ratio)

P(d|E) = väldigt stor (sannolikheten för datan givet att Einsteins teori är sann)
P(d|~E) = väldigt liten (sannolikheten för datan givet att Einsteins teori är falsk)

O(P(~E|d)) = prior odds x (väldigt liten / väldigt stor). (vilket i princip innebär att teorin är falsifierad.)

Anta att innan experimentet bedömde vi att sannolikheten för Einsteins teori var 0.1 och sannolikheten för den rådande teorin var 0.9.

prior odds = (0.9/0.1)
Anta att vi bedömer "väldigt liten" till 0.0001 samt "väldigt stor" till 0.95, det ger: likelihood ratio = (0.0001/0.95)

posterior odds = (0.9/0.1)(0.0001/0.95) = O(0.00094), vilket blir en sannolikhet på drygt 0.00094.

Einsteinst teori däremot: (0.1/0.9)(0.95/0.0001) = O(1056), vilket blir en sannolikhet på drygt 0.999.

Passar både sunt förnuft och falisifieringsteorin.



[Ändrad 2008-03-02 av Allegretto]

Varför inte prova med
http://en.wikipedia.org/wiki/Bayesian_spam_filtering
I detta fall rör det sig om att filtera spam. Men där finns också några intressanta referenser.

Konventionella vetenskapliga metoder fungerar bäst på enkla system, i betydelse få givna begynnelseparametrar. När systemen blir komplexa som tex. inom medecin eller psykologi blir slutsatserna betydligt luddigare.

För att ta exemplet med inverkan av en medicin. Felkällorna i en mycket enkel analys, där man helt simpelt gämför resultatet mellan de som fick medecinen och de som fick sockerpiller, är betydande. Kanske verkar medecinen bättre på kvällen än på morgonen, kanske har någon av parametrarna, kön kroppsvikt, fysisk aktivitet, genuppsättning osv. betydelse.

Med detta vill jag inte ge tummen ned för Baysiansk analys. I de exempel jag har sett har den emellertid enbart används på relativt ?enkla? problem. Metoden kan säkert också används för måmgdimenssionell anaylys, (har förmodligen redan gjorts), dvs. för att urskilja diverse ingångsparametrars betydelse. Skulle för övrigt tro att metoden, implicit eller explicit, används inom forskning om artificiell intellegens.

Om man nu ställer sig frågan om Baysiansk analys på något framgångsrikt sätt skulle kunna användas på mytologiska system, så är jag mer tveksam. Frågar man folk om de är ?icke troende? så får man sådär bubbelt så många jakande svar som om man frågar om de är ?atesiter?. Mytologiska system är synnerligen komplicerade och det är helt uppenbart att även värderingen av vissa ord har betydelse.

Bayesianistisk statistik kan idag hantera mångdimensionell analys, charmen är att man gör inferens direkt på parametern man vill göra inferens på, vilket i regel inte är fallet i klassisk statistik där man gör inferensen på den insamlade datan istället.

Är man Bayes troende är frågan om Gud relativt enkel. Eftersom det inte finns några bevis kommer gudhypotesen att vara väldigt osannolik. Den som vill hålla en stark gudstro kommer att få problem med att hålla koherens och snabbt bryta mot bayesianismens regler.

Citat:

Ursprugligen inlagt av Allegretto Bayesianistisk statistik kan idag hantera mångdimensionell analys, charmen är att man gör inferens direkt på parametern man vill göra inferens på, vilket i regel inte är fallet i klassisk statistik där man gör inferensen på den insamlade datan istället. .

Tack för det, bra att få en bekräftelse på vad jag hade lite på känn. Dock, måste alla ingående parameterar definieras och insamlas. Bayesianistisk statistik tycks mig därför mer som en hjälp att synliggöra faktorer i de data man förfogar över, (som sådant givetvis mycket bra), men inte som ett vektyg för att upptäcka ?oväntade? sammanhang.

Citat:

Är man Bayes troende är frågan om Gud relativt enkel. Eftersom det inte finns några bevis kommer gudhypotesen att vara väldigt osannolik. Den som vill hålla en stark gudstro kommer att få problem med att hålla koherens och snabbt bryta mot bayesianismens regler.

Absolut giltigt under förutsättning att man kan definiera ?Gud? och ?tro?. Teologins "sanningar" är synnerligen glidande. Jämför tex. kristen medeltida gudstro med dagens. Går man utanför de tre stora medelhavsreligionerna blir situationen ytterligare komplicerad.

Kanske handlar det hela om psykisk dynamik. Dvs. vår förmåga att intelektuellt anpassa oss till alla nya rön om verkligheten som ständigt dyker upp? Att det, hos många individer, i en dylik situation finns en längtan till grundläggande och för alltid givna sanningar är ganska naturligt.

Citat:

Ursprugligen inlagt av ThermalTack för det, bra att få en bekräftelse på vad jag hade lite på känn. Dock, måste alla ingående parameterar definieras och insamlas. Bayesianistisk statistik tycks mig därför mer som en hjälp att synliggöra faktorer i de data man förfogar över, (som sådant givetvis mycket bra), men inte som ett vektyg för att upptäcka ?oväntade? sammanhang.

Beror lite på vad du är ute efter här, men om vi jämför med klassisk statistik brukar Bayes vara bättre, eller som sämst, minst lika bra. Men om du är mer inne på teorigenerering och explorativa angrepp på problem kan man se det som steget innan man applicerar statistiska metoder och där är kanske mer kvalitativ forskning mer på sin rätt.

Citat:

Absolut giltigt under förutsättning att man kan definiera ?Gud? och ?tro?. Teologins "sanningar" är synnerligen glidande. Jämför tex. kristen medeltida gudstro med dagens. Går man utanför de tre stora medelhavsreligionerna blir situationen ytterligare komplicerad. Kanske handlar det hela om psykisk dynamik. Dvs. vår förmåga att intelektuellt anpassa oss till alla nya rön om verkligheten som ständigt dyker upp? Att det, hos många individer, i en dylik situation finns en längtan till grundläggande och för alltid givna sanningar är ganska naturligt.

Problemet är att om man inte kan definiera Gud så har man ingen teori alls och då kan man inte göra speciellt starka påståenden utifrån sin tro. Det blir mer "jag har en känsla av att det typ finns någon större liksom, som en gud du vet..." och den typen av resonemang är inte speciellt problematiska, det är när människor början anse att Gud är något konkret som står för moral och liknande, och då tvingas personen specificera sin teori.

Ja, finns många psykologiska aspekter inblandade, men vi kan se Bayes som hur man BORDE uppdatera sin tro på teorier givet ny fakta. Bayesanismen är normativ i det avseendet och de flesta religiösa blir irrationella sett ur det perspektivet eftersom de inte använder Bayes. Men "Gud" kan fylla en psykologisk funktion och den bör givetvis ersättas med något när man väl tar kål på Gud hypotesen för gott, annars ersätts bara tron med något annat i samma stil. Må de nu vara Objektivism, new age eller något annat icke-rationellt. Den stora utmaningen blir att få människor att både vara rationella och psykologiskt välmående.

Citat:

Ursprugligen inlagt av Thermal ... För att ta exemplet med inverkan av en medicin. Felkällorna i en mycket enkel analys, där man helt simpelt gämför resultatet mellan de som fick medecinen och de som fick sockerpiller, är betydande. Kanske verkar medecinen bättre på kvällen än på morgonen, kanske har någon av parametrarna, kön kroppsvikt, fysisk aktivitet, genuppsättning osv. betydelse...

Hur menar du att en Bayesisk analys skulle kunna ge ett mer meningsfullt svar i detta fall? Eftersom jag jobbar med kliniska prövningar (läkemedelsstudier) vore det väldigt intressant att få veta!

En statistiker på mitt förra jobb gjorde en intressant liknelse med Bayesisk statistik. Det räcker att skjuta en ko i huvudet för att med bayesisk statistik dra slutsatsen att kor dör när man skjuter dem i huvudet. Med kvantitativ statistik skulle man få skjuta många kor innan man hade ett statistiskt signifikant svar...

Men jag undrar om inte Bayesisk statistik är lite som kvalitativa metoder - man får det svar man efterfrågar?

Och du kan fortfarande inte räkna bort så kallade confounders eller bias med bayesisk statistik. Om alla kor dör av en hjärtattack på grund av smällen så drog du den felaktiga slutsatsen att kon dog av att du skjöt den i huvudet när du lika gärna hade kunnat bränna av en kinapuff. (Ej ett realistiskt exempel, men ändå)

Det är knappast möjligt att göra en kvantitativ analys på en gud. :-) I så fall får man göra en statistisk inferens av alla tilltänkta gudar. Även då torde all sannolikhet peka på att ingen av dem finns till.

Citat:

Hur menar du att en Bayesisk analys skulle kunna ge ett mer meningsfullt svar i detta fall? Eftersom jag jobbar med kliniska prövningar (läkemedelsstudier) vore det väldigt intressant att få veta! En statistiker på mitt förra jobb gjorde en intressant liknelse med Bayesisk statistik. Det räcker att skjuta en ko i huvudet för att med bayesisk statistik dra slutsatsen att kor dör när man skjuter dem i huvudet. Med kvantitativ statistik skulle man få skjuta många kor innan man hade ett statistiskt signifikant svar... Men jag undrar om inte Bayesisk statistik är lite som kvalitativa metoder - man får det svar man efterfrågar? Och du kan fortfarande inte räkna bort så kallade confounders eller bias med bayesisk statistik. Om alla kor dör av en hjärtattack på grund av smällen så drog du den felaktiga slutsatsen att kon dog av att du skjöt den i huvudet när du lika gärna hade kunnat bränna av en kinapuff. (Ej ett realistiskt exempel, men ändå)

Bayesianismen ger så gott som alltid bättre svar om du har tidigare information om det du studerar. Bayesianismen tillåter dig att inkludera den informationen i dina beräkningar. Klassisk statistik tvingar dig alltid att slänga bort den relevanta informationen.

För det andra så får du göra direkta uttalanden om sannolikheter och du kan jämföra olika hypoteser direkt med varandra. I klassisk statistik tvingas du till diverse ad hoc manövrar som signifikansprövningar m.m. Metoder som i bästa fall är extremt tveksamma.

Givetvis kommer Bayesianistisk statistik inte lösa alla världens problem, men du är så gott som alltid garanterad både bättre och mer meningsfulla resultat jämfört med klassisk statistik.

[Ändrad 2008-05-09 av Visitor]

Citat:

Bayesianismen ger så gott som alltid bättre svar om du har tidigare information om det du studerar. Bayesianismen tillåter dig att inkludera den informationen i dina beräkningar. Klassisk statistik tvingar dig alltid att slänga bort den relevanta informationen. För det andra så får du göra direkta uttalanden om sannolikheter och du kan jämföra olika hypoteser direkt med varandra. I klassisk statistik tvingas du till diverse ad hoc manövrar som signifikansprövningar m.m. Metoder som i bästa fall är extremt tveksamma. Givetvis kommer Bayesianistisk statistik inte lösa alla världens problem, men du är så gott som alltid garanterad både bättre och mer meningsfulla resultat jämfört med klassisk statistik.

Håller med till 100%. Bayesianistisk statistik är ett framsteg..

Dock! För att den skall fungera krävs att de mätdata som man förfogar över är indelad i menignsfulla kategorier/paramertar/hyllnummer.

Jag har tex. en hypotes, (ett antagande), om att elöverkänsliga och gudstroende har något gemensamt. Som alla andra hypoteser kan den i slutändan visa sig vara falsk eller sann. Om man nu vill använda Bayesianistisk statistik eller något annat för att klargöra sammanhanget är likgiltigt för mig. I grunden handlar det om att hitta/beskriva eller avfärda sammanhanget .

Montres Corum Appoints New Ad Agency | Watch manufacturer Montres Corum announced Jan.12 that KerwinCommunications will be its new advertising agency for the North Americanmarket.Kerwin Communications has served as the agency of record luxury brandsworldwide bvlgari replica watches rolex airking / oyster swiss replica watches including the watch and jewelry technomarine watch fake hublot big bang king 48mm swiss watches tourism and destination replica watches wine andspirits and automotive industries.